PSA – preliminary

hand
**q-limaH

road
**k-Dan

dust 
PSA **[q]abuk

back
**Du(ŋ,k)

belly
**bo[]k

shoulder
**[]bRaH

beast
**DoH

to think
PSA **s-nem

hair
**b-SE(k,m)

head
**q-luH

neck
**l-k(e,o)(ŋ,k)

nose
***mbruiH

tooth
Northern **sra[ŋ]
Southern *Nipen
PAT **kan

to drink
**DOm

to suck
**S[r]Op

to cook
**k-Da(ŋ,k)

eye
PSA **ma(k,t)
Northern **mak
Southern **mat

to dream
**r-mE(ŋ,ʔ)

house
**p-Ru(m,n)

name
**s-mV(ŋ,ʔ)

to tie
**[Si-]ket

needle
**qrVm

to shoot
**panaq

to die
**[m-]Cey

to scratch
**krV(w,t)

to cut
**tVk

tree, wood
**k-SiX

to split
**bVk

sharp
**D-ram

to plant
Southern **CaNem

to swell
**bwamʔ

to buy
**b-re

to open
**bukaʔ

bird
Southern: **manOk

egg
**q-tlV(R,m)

rat
mainland **[k-]n(a,u)

dog
Northern: **Dkwəy
Southern: **wasuʔ

snake
**[s-]blVVl

fish
**(ŋ,k)aʔ
PAT **plaw

louse
**kuCuH

mosquito
mainland **kraŋ

meat, flesh
**SVH > Southern **ʔaH

rotten
**buRuk

flower
*b-(ŋ,r)ah

fruit
**bVq

sand
**ksay(C)

earth, soil
**d(a,i)H

stone
**b-tVq

forest
**Do(ŋ,m)

sky
**pliŋ[VC]

moon
**s-laH
**bulaN

star
**Sm-(k,n)aR

water
insular **DaNOm > mainland **ʔOm

star
PAT **tanaw ~ tariaw

thunder
mainland **m-brV

lightning
Northern **S-lap
Southern **k-laT

dry
**karX

wet
**DVk

day
**[t-]nVy

year
**S-nV(ŋ,m)

night
**s-mV[R]ŋ

this
**niH

inside
**d-lam

I
Southern **-ku[ʔ]

you
Southern **-muH

one
**ʔiS

four
**plV(t,n)

five
**pDam

eight
**br[g]Vt

nine
**S-kwa[ʔ]

Proto-Tai and Proto-Rukai

PT: re-evaluate “eye” and “to climb”

blind
PT *ɓo:t D
PR *mabotiʔi
PHN  *pisék
PHF *bucá

brain
PT *ʔe:k D
PM-K *huək, *ʔuək
PR *loso
PMP *(q,h)útek

cheek
PT *ke:m C
PR *cimi

chest
PT *ʔɤk D
PR *tokoʔoso
PMP *dah+dah, *Rúsuk

to climb
PT *pi:n A
PR *mo-bələŋə
Wuming Zhuang ple:n2

cockroach
PT *sa:p D
PR *atabaŋə
PAN *Hipes

to count
PT *nap D
PR *oa-asipi
PHF *Hiáp

crab
PT *pɯw A
PR *apasə

crow [onomatopoeia]
PT *ka: A
PR *tagaga
PHN *gak+gak
PMP *kuak

creek
PT *ro:ŋ B
PR *ɭana
PHN *bawáŋ

face
PT *ʰna:C
PR *ɭiŋaw

frog
PT *kɤp D (small frog: *krwe: C; tree frog: *pa:t D)
PR *korapaŋə

water leech
PT *pli:ŋ A
PR *vili

land leech
PT *da:k D
PR *limatəkə
PHF *qaLi-mátek, *qaLi-meCáq
PHN *lintaq

rattan
PT *C̥ .wa:j A
PR *ovay
PAN *quáy

sky
PT *ɓɯn A
PR *tabələŋənə

spirit
PT *pri: A
PR *pələŋə
Duhtu Tsou pirpira

tooth
PT *wan A
PR *valisi

Proto-languages: Australia and New Guinea

[Some proto-languages I’ve assembled from recent publications.

Languages of Australia and New Guinea: are they related?]

Proto-languages: Australia and New Guinea

Exploring the Indo-Pacific hypothesis

tongue (1)

pPaman *calan

pPNy *calañ

Proto-Ongan *-adalaŋ

Proto-Trans-New Guinea *mbilaŋ

tongue (2)

pPaman ngañcar

pPNy *ngañcar

Proto-Koiarian *bitarV PBc

foot

pPaman *cina

pPNy *cina

Proto-Trans-New Guinea *k(a,o)ond(a,o)C

liver

pPaman *cipa

Proto-Trans-New Guinea *sim(i,u) ‘intestines’

Proto-Trans-New Guinea *simbi ‘intestines’

moon

pPaman *kakara

Proto-Trans-New Guinea *kal(a,i)m

eye

pPaman *kuru ~ kurun

Proto-Trans-New Guinea *ŋg(a,u)mu

nose

pPaman *ku(:)wu

Proto-Trans-New Guinea *mundu

Proto-Koiarian *uri

neck

Proto-Trans-New Guinea *kuma(n,ŋ)[V] ‘neck, nape’

pPaman *manu

wing

pPaman *marra

Proto-Trans-New Guinea *mbutu

Proto-Koiarian *ada ‘arm, hand, branch, wing’

meat

pPaman *miña ‘meat, animal’

Proto-Koiarian *mi ‘animal, game, meat’

tail

pPaman *mulu

pPNy *mulu

Proto-Trans-New Guinea *a(mb,m)u

mother

pPaman *ngama ~ ngamu

pPNy *ngama

Proto-Trans-New Guinea *am(a,i,u) ‘mother (free form)’

breast

pPaman *ngamun

pPNy *ngamun

Proto-Trans-New Guinea *amu

Proto-Koiarian *amu

who?

pPaman *nga:ni

pPNy *nga:ni

pPaman *wa:ri(na)

pPNy *wa:ri ~ *wa:ra

Proto-Koiarian *-are PKr: ‘who, which’

Proto-Koiarian *irara PBc

water

pPaman *nguku

pPNy *nguku ~ *nguki

Proto-Trans-New Guinea *ok[V]

Proto-Trans-New Guinea *nok

to see

pPaman *ña- (~ *ñaci- ~ *ñaka- ~ *ñawa- ~)

pPNy *ña(:)-

Proto-Trans-New Guinea *nVŋg- ‘to see, know, perceive, hear’

big

pPaman *pulkan

pPNy *purlka

Proto-Koiarian *barug(e,a) PKr

tooth

pPaman *tirra

pPNy *rirra and/or *lirra

Proto-Trans-New Guinea *titi

ground

pPaman *ra:ku (KLH)

pPaman *ta:kurr (BA)

pPNy *ta:ku

Proto-Koiarian *saka PBc: ‘ground, earth’

sickness

pPaman *wañci (KLH)

pPaman *wan.ci (BA)

pPNy *wanci

Proto-Koiarian *vi(ʔ,k)e PBc: verb

References

Bowern, Claire and Harold Koch (2004). Australian Languages: Classification and the Comparative Method. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

Dutton, Thomas Edward (2010). Reconstructing Proto Koiarian: the history of a Papuan language family. Canberra: Pacific Linguistics.

Pawley, Andrew (2005). “The chequered career of the Trans New Guinea hypothesis: recent research and its implications”. In Andrew Pawley, Robert Attenborough, Robin Hide, Jack Golson, eds. Papuan pasts: cultural, linguistic and biological histories of Papuan-speaking peoples, 67-107. Canberra: Pacific Linguistics.

Misc Words: #1

30 WORD LIST

horn – *uReng PHF

fingernail – *kuSkuS PAN – *kukúH PMP

knee – *túSud PAN – *bukúh PMP

face

heart – *púsuq PMP

lung – *báRaq PAN

navel – *púsej PMP

vagina – *pukiʔ PMP

fart – *qə́-(n)tut PMP

excrement – *Cáqi PAN

seed – *benSiq PHF

rice plant – *pájey PHF

husked rice

cooked rice – *Sə́may PAN

sesame – *lə́ngáh PHN

banana – *punti PMP

taro – biRaq PAN – *tales PMP

door – *qeNeb/*qiNeb PHF

wall – *DingDing PHN

boat – *qabang PHF – *bangkaʔ PMP

water buffalo

ox

pig – *bə́Rék, *bábuy PAN

bear

chicken

goose

duck

goat – *kambing, *kanding PMP

mountain – *bunduk PMP (peak) – *qapucuk PMP (peak) – *bulud PMP

to give – *bə́Ráy PAN

ring – *cingcin

housepost

clay cooking pot

bridge

30 WORD LIST

horn – *uReng PHF

fingernail – *kuSkuS PAN – *kukúH PMP

knee – *túSud PAN – *bukúh PMP

face

heart – *púsuq PMP

lung – *báRaq PAN

navel – *púsej PMP

vagina – *pukiʔ PMP

fart – *qə́-(n)tut PMP

excrement – *Cáqi PAN

seed – *benSiq PHF

rice plant – *pájey PHF

husked rice

cooked rice – *Sə́may PAN

sesame – *lə́ngáh PHN

banana – *punti PMP

taro – biRaq PAN – *tales PMP

door – *qeNeb/*qiNeb PHF

wall – *DingDing PHN

boat – *qabang PHF – *bangkaʔ PMP

water buffalo

ox

pig – *bə́Rék, *bábuy PAN

bear

chicken

goose

duck

goat – *kambing, *kanding PMP

mountain – *bunduk PMP (peak) – *qapucuk PMP (peak) – *bulud PMP

to give – *bə́Ráy PAN

ring – *cingcin

deer – *uRsa – PHN

housepost

clay cooking pot

bridge

*****MISC*****

Biao: bird, head, neck, moon, star

Pazih: lightning, tongue, tooth, leaf, fish, sky (ʔ), skin

ear – metathesis; egg, fat

Atayal: head, Saisiat taʔölöh

Mulao (Kra)

le24 kung33 back

nu33 breast

Ecun Buyang

ʔo:ŋ32

ma0 tuə33 (door)

Lachi (Jinchang)

taŋ44 kuai44

Gelao – Niupo

tsi35 ple55 large rice [plant]

blɛ31 duck

maɯ55 cooked rice

pin53 hɯ31 door

dan31 mu33 eŋ55 wall

ha33 ŋu35 goose

m̥o31 pig

qə33 dzo31 mountain

gɛ33 copper

ʔʑaŋ55 iron

si35 gold

plhɯ35 silver

ma55 lɯ31 tsi31 lusheng

ȵi31 eŋ55 water buffalo

mu33 liɯ35 face

tu31 qu35 knee

tei31 ɬei55 heart

na35 to give

qɛ33 chicken

ti31 tree

di31 tiger

ŋei31 cat

vei31 lui55 rabbit

ta55 monkey

mlɯ31 ghost

silver – *pírak PHNʔ

gold – *buláw-an PHF

iron – *bari[] PHF – *besi PHNʔ

Langjia Buyang

qa0 tut54 – fart

qa0 tui54 – tree

puŋ33 pɔŋ24 – inside

qit54 – iron

ta0 vɛŋ312 – wing

ma0 lu312 – monkey

pan54 – seedling

qa0 ðu11 qhu11 – knee

daŋ322 qhɔ33 – bone – Paha

put54 – lung

ɛk11 – excrement

ɕi:ŋ11 – wall

ma0 tɔ312 – door

pa:i54 – raw rice

qha:ŋ54 – cooked rice

ma0 nɛn312 – fat

vɛ54 – night

pan54 naŋ11 ka:n54 – dream

pat54 – to tie

tin11 – to know

qa0 ʔdet54 – to hide

puə24 – to give

ɲi:t11 – to cry

tsɛ54 – old

va11 – to go

pɛŋ24 – to kill a bird

ma0 kat11 – to swell

ɕa54 put54 – 20

ma312 put54 – 50

pa:k11 – 100

ɕi:ŋ24 – 1,000

va11 qu11 – self

tɯ:i312 – other people

ʔdu11 nɔ24(11) – howʔ

ɕu11 nɔ11 – whenʔ

ɲa11 – that

taŋ11 lɛ24 – all

la:i11 – not

ta0 mɛ312 – bear

ma0 lɔk11 – deer

qa:p11 – duck

qha:n54 – goose

mu54 – pig

la0 va312 – water buffalo

ma:k11 qou54 – horn

mu:m312 – tiger

ɲuk11 tɔ31 – rabbit

mɛu12 – cat

Wuming Zhuang

mau1 – pig

me:u5 – cat

ma4 lok8 – deer

to5 – rabbit

kuk7 – tiger

mɯəi1 – bear

kai5 – chicken

bəm3 ba3 – butterfly (Hengxian Zhuang)

fai4 – tree

ɕe6 – seed

da:ŋ1 – body

na3 – face

θai3 dɯ1 – navel

kjap7 – fingernail

θim1 – heart

pɯt7 – lung

ɣot7 – fart

ɣu2 – boat

hau4 – rice (cooked)

Saek

naa6 – arrow of crossbow

suak6 – elbow

mlaay4 – saliva

kaw1 – horn

rɔɔy1 – mountain

muŋ3 – mosquito net

muu2 – pig

mɯay2 – bear

nom4 – milk

pak4 tuu1 – door

rua1 – boat

siat5 – vagina

baan3 – village, home

kaan1 – nominalizer

thraw3 kɔɔ6 – knee

khɛm4 – salty

ɣaw6 – rice

vaay4 – water buffalo

vit4 – penis

phraa2 – cliff, rock

Mulao

pwa2 mɛ1 – bear

ku6 ko5 – knee

wi2 – water buffalo

Kavalan

baut – fish (generic)

pulaw – small fish that swim upstream in huge schools to spawn

to dig up: kal-, kutkut, qiuʀ

*QALI/KALI

alikiámat – The day of Judgment (Maguindanao)

kalimasada – magical book having the power to resurrect a hero who has died before his time (Javanese)

kalamangga – spider (Javanese)

kalamudheng – number value of days used by thieves before stealing in order to be successful (Javanese)

qali – spirit, ghost (Thao)

lakan – lord (Kapampangan)

lákan – respected tribal leader (obs., Ilokano)

“lampor” – roaring, howling sound heard on rivers at sunset, believed to be followers of Ratu Kidul rising through the air in search of little children (Javanese)

kúkuk – Dread. An enchanted man who misleads people traveling in the forest (Maguindanao)

kúdep – A disease in men that causes the penis to retract inside the body (Maguindanao)

Kedú – A monster which, according to the local superstitions devours the sun during an eclipse. It is in opposition to another monster called Rahú.

keláng – To erect from the end, as hair due to cold or fear.

tangaq.wunukwita(‘at) – “rainbow excrement,” a substance that looks like chicken droppings and found adhering to surface of rock, believed to have been caused by lightning (Hopi)

Hopi

sex:

have ~ tsoova (p., re man; male is subject)

naatsoba (p., ~ together; see tsoova)

tsopta (i., male as subject)

naatsopta (i., ~ together; see tsopta)

tsungna (p., re woman; female is subject)

tsuungi (p., re man; male is subject)

tsunta (i., ~ on a regular basis)

sexually initiate (be the first to have sex with):

hévokna (female subject)

pùukukna (male subject)

(sexual activity) natko

(sexual intercourse) natko, naatsoviw, tsuungiw

ZHUANG

eye

Dongtian/Donglin ma:k9 ta1, Guangnan Sha lɯk8 ta1, Quibei lə6 ta1, Liujiang/Huanjiang pja1, Yishan lak8 ŋan2, Rong’an ȵi6 pia1, Longsheng ȵa5 pja1, Hechi ŋwi6 pja1, Du’an/Shanglin/Laibin lɯk8 ta1, Guigang lak8 ta1, Lianshan phat8, Shangsi/Chongzuo ma:k7 tha1, Longzhou/Daxin ma:k7 ha1, Debao ma:k7 tha2, Jingxi ma:k9 tha1, Guangnan Nong luk8 tha1

Note – Guigang, Quibei; Check http://stedt.berkeley.edu/~stedt-cgi/rootcanal.pl

son

Shangsi la:k10, Chongzuo lak8, Ningming/Longzhou la:k8 ba:u5, Liujiang/Yishan/Hechi lak8

fruit

ma:k9, ma:k7

month

Rong’an ljə:n1, Qinzhou my:n1, Yongnan mli:n1, ŋut8, Long’an nɯ:n1, Fusui mɯ:n1, Shangsi/Chongzuo/Ningming bu:n1, Longzhou bə:n1, Daxin bɯ:n1′

moon

Fusui/Jingxi/Guangnan Sha ha:i1

water

Qinzhou num4, Debao nɔ:m4

nose

Shanglin/Guigang ʔnaŋ1

head

Hengxian klau3, Laibin kɣau3, Guigang krau3, Qinzhou/Fusui/Shangsi/Chongzuo lau3, Yongnan hlau5, Long’an hlau3, Ningming/Longzhou bau3, hu1, Daxin wuə1

egg

Hengxian klai5, Laibin kɣai5, Guigang krai5, Qinzhou/Fusui/Shangsi/Chongzuo lai5, Yongnan hlai6, Long’an hlai5’

salt

Hengxian klou1, Laibin kɣu1, Guigang kru1, Yongnan/Long’an klu1

fish

Wuming/Hengxian/Yongnan/Long’an pla1, Laibin pɣa1, Guigang pra1

fire

Yongbei fu:i2, Quibei wei2, Qinzhou fui2, Long’an/Fusui fɯi2, Shangsi fo:y1, Chongzuo/Ningming fəi2, Wenma Tu vɛi2

painful

ke:t9 – found in the north, Fusui, Shangsi

ke:t7 – found in Lianshan, Chongzuo, Qinzhou

cry

Northern tai3, Southern hai3

flower

Shangsi bo:k9, Chongzuo/Longzhou bjo:k7, Ningming bjo:k9, Daxin ʔjo:k10

open

Longsheng pjo:k7 (of flower)

grow

Qiubei tau3, Yishan/Guigang ma3, Huanjiang ban2, Nandan tɯm5, Lianshan pan2, Wenma Tu mo3

choose

Northern ke:n3 (Chinese), le6 (native)

plant

Yongnan plo:k9, Fusui/Shangsi po:k9, Wuming/Northern dam1

fat (of pork, not beef)

man2 found in Qiubei/Huanjiang/Yishan/Huanjiang/Rong’an/Longsheng

la:u2 found in Wuming and Southern

hair

Wuming/Pingguo plom1, Hengxian pən1 klau3, Long’an phlam1, Qinzhou phun1 lau3, Guigang pin1 krau3

woman

me6 bɯk7 – found in Pingguo, Liujiang, Yishan, Hechi, Nandan, Donglan, Du’an, Shanglin, Laibin, Guigang (mi6 bɯk7)

lightning

Yongnan mle:p10, Pingguo/Long’an mlap8

wet

Hechi me:t9, Yongnan pu:t9, Laibin ʔmai5, Long’an/Fusui pɯ:t9

Spirit and Eye

SPIRIT

 

Proto-Tai *qwan A ‘soul, whorl in the hair’

Proto-Kra *ŋun A, *r-maŋ A

Pre-Hlai *wə:t ‘ghost’

Proto-Hlai *hwə:t ‘ghost’

Proto-Loloish-Burmese *hla ‘spirit’

Proto-Loloish-Burmese *s/ʔ-la ‘spirit’ (also means ‘moon/month’)

Proto-Loloish-Burmese *m-hla ‘god/soul/beautiful’

Proto-Atayalic *ʔaliutux ‘ghost’

Proto-Rukai *ʔabakə ‘soul’

Proto-Rukai *pələngə ‘spirit’

Proto-Puyuma *tinabawan ‘soul’

Kavalan kuit

Pazih lingu, samian

Saisiyat ʔazəm ‘soul’

Thao qali

Paiwan galaɬ, qa-qetit-an ‘malevolent spirit who lingers after death’

Proto-Austronesian *qanitu ‘spirit, soul’

 

 

EYE

Taiwanese [bat53-21 tsiu55] 目珠

Xiamen [bat5-32 (bak5-32) tsiu55] 目睭

 

 

 

Ilocano folk songs

Pamulinawen

* http://www.youtube.com/watch?v=nr-Ok2neDuE (Susan Cuevas)

“Stone-Hearted Woman”

Pamulinawen
Pusok imdengam man
Toy umas-asug
Agrayo ita sadiam.
Panunotem man
Dika pagintultulngan
Toy agayat, agruknoy ita emmam.

Issemmo diak kalipatan
Ta nasudi unay a nagan,
Ta uray sadin ti ayan,
Disso sadino man,

(Aw-awagak a di agsarday
Ta naganmo nga kasam-itan)

No malagipka, pusok ti mabang-aran

Adu nga sabsabong, adu nga rosrosas
Ti adda’t ditoy, Nena, nga mabuybuyak,
Ngem awan manlaeng ti sabali nga liwliwak
No di la dayta sudim ken imnas.

No umulogak nga mapan magmagna
Dayta raniagmo, Neneng nga gapu kenka.

O Naraniag a Bulan

* http://www.youtube.com/watch?v=KYUOOvkQrOs
* http://www.youtube.com/watch?v=0erToh1_k4k (Mabuhay Singers)

“O Bright Moon”

O naraniag a bulan
Un-unnoyko’t indengam
Dayta naslag a silawmo
Dika kad ipaidam
O naraniag a bulan
Sangsangitko indengam
Toy nasipnget a lubongko
Inka kad silawan
Tapno diak mayaw-awan

No inka nanglipaten
Karim kaniak naumagen[1]
Samsam-itek ni patay
O bulan ket aklunem
Nanglaylay toy ayatkon
Inka kadi palasbangem
Un-unnoyko, danasem nga ikeddeng

Manang Biday

* http://www.youtube.com/watch?v=qYnqpShl-Ns (Raymunda Lucero)
* http://www.youtube.com/watch?v=OxQdEJUB-7I (Mabuhay Singers)

“Older Sister Biday”

Lalaki (Man):
Manang Biday, ilukatmo man
Ta bintana ikalumbabam
Ta kitaem toy kinayawan
Ay matayakon no dinak kaasian

Babai (Woman):
Siasinno(ka) nga aglabaslabas
Ditoy hardinko pagay-ayamak
Ammon ngarud nga balasangak
Sabong ni lirio, dipay nagukrad

Lalaki (Man):
Denggem ading ta bibinenka
ta inkanto diay sadi daya
agalakanto’t bunga’t mangga
ken lansones pay, adu nga kita

Chorus:
No nababa dimo gaw-aten,
no nangato dika sukdalen,
no naregreg dika piduten,
ngem labaslabasamto met laeng

Babai (Woman):
Daytoy paniok no maregregko
ti makapidot ikutannanto
ta nagmarka iti naganko
nabordaan pay ti sinampuso

Lalaki (Man):
Alaem dayta kutsilyo
ta abriem toy barukongko
tapno maipapasmo ti guram
kaniak ken sentimiento

Chorus

Dungdungwen Kanto

* http://www.youtube.com/watch?v=dXx_2SwAMuA
* http://www.youtube.com/watch?v=XvVWz4Tm3l8 (DYNA Records)

“Lullaby of Love”

Dungdungwen kanto unay unay,
Indayonen kanto iti sinamay
Tultuloden kanto’t naalumanay
Pagammuanen inka mailibay

I will love and cherish you always
I will cradle you to sleep in a soft-cloth swing
I will swing you ever so gently
And soon enough you will be asleep

Apaman nga inkanto makaturog
Iyabbongkonto ta rupam daytoy paniok.[2]
Tapnon dinakanto kagaten ti lamok
Ken maimasmonto’t maturog.

As soon as you have fallen asleep
I will cover your face with my handkerchief
So no mosquitoes would bite you
And so you would enjoy a good slumber.

Apaman nga inkanto makariing
Dagdagusen kanto a sappuyoten
Nga ililili kas maysa nga ubing
Ta nanamem sam-it ni issem.

As soon as you awaken,
I would immediately hold you
And dandle you like an infant
So you could see my sweet smile

Chorus:
Annay, pusok, annay annay
Nasaem, naut-ut la unay.
Itdem kaniak ta pannaranay
Ta kaasiak a maidasay.

O, my aching heart, it aches, it aches,
It hurts badly, it hurts to the core.
So, please, please your nurture give
For it is pity if I would die.

Bannatiran

* http://www.youtube.com/watch?v=ZVHaAE72umc
* http://www.youtube.com/watch?v=KmvULQQVhdM

“Bannatiran Bird”

Bannatiran, ta dutdotmo’t kalilibnosan
Ta panggepmo dika patuluyan
Suminakan sadino aya’t papanam?
Sadino, bannatiran, ania nga kayo ti inka pagdissuan?

Daydiay kayo nga agsabong ken ayat
panawam man,
Ay babawyem ton kamaudianan
No ni liday ti matumpungan

Ania nga sabong ti kayatmo bannatiran,
Ta uray awan pilit nga inka isapulan.
Ta sika ti sarming nga paganninawan
Iti raniag da init ken bulan.

Ti Ayat ti Maysa nga Ubing

* http://www.youtube.com/watch?v=TORPGUy04RU

“The Love of a Child”

Ti ayat ti maysa nga ubing
Nasamsam-it ngem hasmin
Kasla sabong nga apag-ukrad
Iti bulan ti Abril

Ti ayat ti maysa nga lakay
Aglalo no agkabaw
Napait, Napait, Napait nga makasubkar

Anansa a o Lelong
Agsapulka iti balo
A kapadpad ta ubanmo
Ken dayta tuppolmo

Igid Diay Baybay

* http://www.youtube.com/watch?v=6dZ-8kAoIic (Bobby Gutierrez and Dolly Manuel)
* http://www.youtube.com/watch?v=_7SLxalVm20 (Bobby Gutierrez and Dolly Manuel)
* http://www.youtube.com/watch?v=LCofvtPE6-g (Vhen Bautista)

“By the Shoreline”

Idi tiempo ti igaaw
Ken rabii a nalinnaaw
Intanto a dua kas natarnaw
Agkanta igid diay baybay

Iti nalaus a gagarko
No dumteng daytoy a tiempo
Agtugawkanto itoy takiagko
Diay baybay ket matmatamto

Sadiay, anian a ragsak
Sadiay, awan ti rigat
sadiay, makalinglingay
Diay baybay ket nalinak

Ket intanto ikankanta
Ti nalaus nga ayan-ayatta
Danggayantanto a kas gitara
Diay aweng ti danum a bumaba

Diro ni Ayat

* http://www.youtube.com/watch?v=Cv_bJ1SORWE
* http://www.youtube.com/watch?v=M2sdqUUK8CY (Dolly Manuel)

“Sweetness of Love”

Nagrigaten biagko ti agmaymaysa
Kankanayon laeng nga si-iiliwak kenka
Ala ngaruden biagko dinak kad baybay-an
Ta nalpaskon nga inkari nga dikan lipatan

Maasika biagko ket ipangagnak
Ulilam toy puso ta gimmura ni ayat
Init bulan diay ngato isuda’t saksi ta
Ay wen o biagko dinak kad ikawa

Naminsan pay biagko nga nairedepak
Nagparang a dagus ta ladawan kaniak
Ibukbokmo ngaruden ti diro ni ayat
Ta nanamek maminsan pay ti sam-it ni ayat

Panawankan

* http://www.youtube.com/watch?v=nhvW6QyAkCA (Marites)
* http://www.youtube.com/watch?v=D3XFOkpb68c

“I Am Leaving You”

Panawankan panawankan o salda dayto’y biag
Dios ti agbati Dios ti agbati laglagipennak
Panawankan o biagko
Ragragsakem liwliwaem ta nakemmo

Ay adayo ay adayo ti innak pagnaedan
Idiay taytay-ak idiay taytay-ak a kalawaan
Dinakto liplipatan
Agsubliak to agsuliak to ta dennam

No ti lugar a turongek ay adayo unay
Lagipko kenka iliwko kenka dinto agsarday
Balonek ta saguday
Panagayat panagdungom a nar-ruay

Sabong ni Mirasol

* http://www.youtube.com/watch?v=tJDyBBkO2Eo

“Sunflower”

Sabong ni mirasol a kababangluan
Sabong lirio tay kayarigko
Sabong lirio tay kayarigko
A kumarayo kadagita sadiam

Dayta pusom inyarigko’t pana
Daytoy pusok ket ubonenna
Daytoy pusok ket inubonna
A kumarayo kadagita sadia

Agpilika iti gustuem
Kadakami kayatmo nga aklonen
Siak wenno ni gayyem
Wenno toy kaduak, wenno siak met laeng

Tadtadennak ti mamingasut
Igamernak darat ken tapok
Addaakto la nga maipaypayupog
Maipalpalais kadagita likud

O Masetas

* http://www.youtube.com/watch?v=31KBhtVQhFo
* http://www.youtube.com/watch?v=B5kmiaKdnjM (Theresa Palting)

“O Little Plant”

O masetas
Nga innak inaladan
Ti bileg ni ayat
Diak payen magun-udan

Gapuna a laeng
A di kanton lipatan
Nalpaskon nga inkari
A sikan ti pagtungpalak

No siakton tay matay
Kasanonton daytoy bangkay
Daganton tay gaborko
Ruot metten tay tumubo

Ruot metten biagko
Ti umayto kaniak mangi-ammo
A siak daydi natayen
A gapu la ta ulpit mo

Sinibsibuganka
Kadagiti adu a lulua
Inaladanka pay
Ti ayat a nalagda

O sabong ni jasmin
Inbaklay ko amin a rigat
Itan ta limmasbangkan
Sabalin ti naggin-awan

Nagsabong Ken Ayat

* http://www.youtube.com/watch?v=qmbQWYhF44M (STAR records)
* http://www.youtube.com/watch?v=P_DGe8l3Z60 (Bobby Guttierez and Dolly Manuel)

Nagsabong ken ayat
Ay-ay pay ‘toy gasat
Nagsabong ken iliw da tuok ken rigat
Awan laeng maurayko a kaasim kaniak
No di laeng ‘ta langam a mabuybuyak

Manipud pay idi sika ti pimmanaw
Binilbilangko ti petsa ti inaldaw
Sangapulo ket tallo ti mabilang iti Mayo
Simmangpetka, biagko, ngem siak linipatmo

Ala, bigbigem man no siak met la daydi
Inka inay-ayat ti adu a karkari
Agsangsangit daytoy pusok
No malaglagipko dagidi
Daydi ayan-ayat nga inka pinerdi

Irarasuk

* http://www.youtube.com/watch?v=_seo7GzEnSw (Theresa Palting)
* http://www.youtube.com/watch?v=LAvl6_TiZmU (Dolly Manuel)

“Passion”

Ti irarasuk ti dara a bumalakday
Ita bileg ta isemmo a sirarayray

Dika ipato nga ayatko’t maabbukay
Ta iti iket ni annad isu’t manarabay

Ta no pay no nalap-it ken nakurapay
Toy pakinakem ta di pay ngad nakatan-ay

Ta iti sudi ket lasbang a dinto umlay
Kadagita kamatem a pang-allilaw

No maimaldit toy numo isu’t mangayaw
ita pusom ken riknam a pasanaray

Dinak basolen ta dika met ngad inangay
nga agrayo kaniak dika met naipaay

Ket no kas tuokto kenka ti umapay
a parnuayen ta gartemmo a di umlay

laksidemon ket bay-am ni tarigagay
Tapnon kaasi ta pusom a mapapaay

Inton Agkasarak

* http://www.youtube.com/watch?v=yaGZd6FVoi4 (Ruby Rosa)

Diakto kayat a pagkasaran
Tay sibil a mapirmaan
Kay kayatkonto idiay simbahan
Ta no magna marupikaran

No siakto tay agasawa
Piliekto tay adu’t kuarta na
Tapno’n makadominggo iti padaya
Maawisto amin a kaaruba

Ket inton o agkasarak
balbaliwakto toy posturak
Agkutikutin to ti abagak
Agkinni kinnin to pay ti pannagnak

Inton no agawidakon
Kakuyogkonto’t pito ken tambon
Agpalig paligto a kas dalluyon
Ikinni kinnik daytoy nay patong

Katuday

* http://www.youtube.com/watch?v=Ssxlcj7qZw8 (Bobby Gutierrez)
* http://www.youtube.com/watch?v=9a80IwkUoVA

Kitaem man diay katuday
Bulong na’t pumaypayapay
Sabong na ti simmagaysay
Bunga na metten tay kumida-kidday

No koma lan mabalin
Agbalinak koma a singsing
Nga umay maibisli-bislin
Ta ramramay mo biagko no mabalin

No koma lan pinya ka
Purusen ka uray naganos ka
Ta kanen ka uray naata ka
Ket daytoy pusok paluomen naka

Sintirem nga Umuna

* http://www.youtube.com/watch?v=RZpnt6FkcHQ (Noralyn Domingo Yabes)

Anian a sam-it ikikita ken isem mo
kasman tay bituen a manglawag toy lubong ko
Mariknak ba unay pudno a panagayat mo
Ta siak tay ay aywem no agpasugnod toy pusok

Sintirek ti kunak no sikat mapagtalkak
Inyarig ko payen ti adu nga babbalasang
Kaskas di a siak ti kayat a pagraywan
Maulbod mo kadi ni ayat kataknengan

Ni ayat anangted biag ken kinaragsak
Parnuayen nat imon no dadduma kina imnas
Narigat a talken ta umuna a sintirem
Tapnon di agleddaang no dumteng ti panawen

Rinibu a Dawel

* http://www.youtube.com/watch?v=ZoLm9G2hUVs
* http://www.youtube.com/watch?v=fVDf7hGfe9g

Paspasig man amin atuok
ti ipaay mo kaniak
kas man naiddadaduma
toy a panagrigrigat

O liwliwa daytoy pusok
ta asim ti inka iyetnag
ditoy nakaikarian
toy kakaisuna unay a biag

Chorus:
Rinibunto a dawel
ti mangrakrak ken ayat
maituredkonto
nga uray pay pakatayak
Agpapan pay sabalinton a biag
no isu ti gustuem
ngem biagko kaasiannak

Ngem no kastoy laeng
a diak ammo toy banagen
ti kalikagum daytoy nakem
tarigagayko nga nabayagen

Naim-imbag la ngaruden
nga ti patay ket ti dumteng
ngem ti agbiag
nga agaleng-aleng

Chorus:
Rinibunto a dawel
ti mangrakrak ken ayat
maituredkonto
nga uray pay pakatayak
Agpapan pay sabalinton a biag
no isu ti gustuem
ngem biagko kaasiannak

Hmong Notes – Session 1

Vowels
A, E, I, O, U, W

A
ya – to fly
nqa – to carry
qa
xa – to send
pa – air

E
qe – egg
npe – name
me – small
de – pinch, squeeze
pe
se – tax

I
ci – fry/shine
li
hli – moon

O
no – cold
po – spleen
so – wipe
kho – fix

U
su – lunch
tu
tsu
du – smooth

W
pw – to lie down, sleep
tw – tail
qw – to shout
tsw – to smell
nws – he/she/it
w – quail

hlawv kua – to burn + liquid
dav hlau – wide + hoe
lauv kua – follower, copycat
tig laug xeb

phiv (wrong), pim (vagina), tsi, daj (yellow) laug, dag laug, dib (Green)

Language

For one who has abandoned craving and is free from grasping,
who is skilled in etymology and terms, knowing
the groupings and sequences of letters,
this is the final birth.
This one is called
the Great Being,
the Great Sage.
Dhammapada (24.19 / 352)

Proto-Malayo-Polynesian *balay

In a September 2009 paper, Andrew Pawley constructed two Proto-Oceanic forms for “house,” *ʀumwa (“house, dwelling”) and *pale (“open sided building, meeting house”). (In Malay, “balai” means “office.”)

Also found the word form in Sasak, the Brunei dialect of Malay, and many northern Bornean languages, though it did not appear in any Formosan languages.

SOURCES
Greenhill, S.J., Blust. R, & Gray, R.D. (2008). The Austronesian Basic Vocabulary Database: From Bioinformatics to Lexomics. Evolutionary Bioinformatics, 4:271-283.

The Austro-Tai hypothesis

The Kra languages serve as a “missing link” between the Tai-Kadai and Austronesian language families. One striking feature about the Kra languages is that they often preserve their original numerals, while most other Tai-Kadai languages only have numerals of Sinitic origin. These languages are not well-attested, and many are also critically endangered.

Many linguists, such as Laurent Sagart of the French National Centre for Scientific Research, have used the Buyang language to present evidence for an Austro-Tai link. However, from my own research, I have found that the Gelao, Dong, and Mulao/Mulam languages (all spoken in Guizhou, China) have some Austronesian cognates that are not found in Buyang.

The Kam-Sui branch, which includes Dong and Mulao, is probably the closest to the Kra branch.

TENTATIVE LIST OF COGNATES

In general, Gelao is closer to Austronesian than Lachi and Mulao are. Initial glottal stops that come before consonants also seem to be Kradai innovations. Most Kra languages still use non-Sinitic numbers today.

Like the Hmong-Mien languages, the Kra languages often make use of noun prefixes.

English: Gelao / Austronesian

person: (qa33) tshu35 / tao
flower: hu55 ngo53 / bunga
head: (t)ɛ31 lui35 / ulu
nose: (t)e31 ngɛ35 / ijung
fruit: ma35 / buah
tongue: dɯ35 maɯ31 / “hema” or dila
foot: qo35 / qaqay
knee: tu31 qu35 / “tuqur”
hand: pa31 mi31 / (qa)lima
liver: tie35 / atay
breast: pa31 pa35 / susu
eat: ka31 / kain
see: qə33 lɯ35 / kita
hear: nyung35 / denger
star: dung31 dɛ55 / (bi)tuin
sky: lui31 lui31 / langit
road: qə33 ‘lan31 / dalan
house: ‘lei31 / rumah or bale
door: pin53 hɯ31 / pintu
wall: dan31 mu33 eng55 / dingding
air: hei31 / hangin

English: Dong / Austronesian

tooth: pjaan55 / nipin
die: taai55 / matay
salt: jim212 / asin
fog: mun212 / kabut
rain: pjən55 / hujan
fire: pui55 / apoy
near: zaan31 / azan
far: kai55 / zauh
shoot: peng531 / pana
sick: ‘it323 / sakit

English: Lachi / [Mulao] / Austronesian

louse: [xi24 tai53] / kutu
woman: [pu33 li13] mia33 / babae
breast: tcco33
one: tccang33, li33 / isa
two: su31 / hlu24 / dua
three: tie33 / ta24 / tallo
four: pu31 / phu24 / apat
five: ng31 / mu31 / lima
six: nyang31 / nye31 / anim
seven: tie35 / sau31 / pito
eight: nguɛ31 / ghau31 / walo
nine: liu35 / so24 / sia
ten: pɛ31 / ve53 / pulo
to dream: n33 pang55 / “nipi”
to buy: [hly42] / bili

Design a site like this with WordPress.com
Get started